Vad kan du göra åt smärta på jobbet? Börja med pauser och stöd

Vad kan du göra åt smärta på jobbet? Börja med pauser och stöd

Att hantera smärta på jobbet börjar ofta med att se över arbetsuppgifterna, växla mellan olika moment och planera in pauser och återhämtning. Berätta för chefen om besvären och vad i arbetet som verkar påverka dem. Om smärtan är svår eller har pågått länge kan en medicinsk bedömning också behövas.

Det kan vara svårt att veta vad du ska ändra när värken påverkar både arbetet och livet utanför arbetsplatsen. Återkommande smärta är inget du behöver försöka lösa genom att bara stå ut eller pressa dig igenom arbetsdagen. En tydligare bild av vad som belastar kroppen kan hjälpa dig att välja nästa steg.

Här får du konkreta råd om hur variation i arbetsuppgifter, pauser, stöd från chefen och återhämtning kan hjälpa när du har ont. Du får också veta när långvariga besvär kan behöva en medicinsk bedömning och hur en specialistläkare kan utreda smärtan och planera fortsatt vård.

Viktiga slutsatser

  • Notera vilka arbetsmoment och belastningar som verkar påverka smärtan, så blir det lättare att beskriva vad som behöver förändras.
  • Berätta för din chef om besvären och ta stöd av skyddsombud eller företagshälsovård när det behövs.
  • Växla mellan arbetsuppgifter och planera in pauser för att ge kroppen möjlighet till återhämtning.
  • Öka takten gradvis vid ovana eller fysiskt krävande aktiviteter och avbryt eller anpassa rörelser som förvärrar besvären.
  • Om smärtan är svår eller långvarig kan en medicinsk bedömning hjälpa dig att förstå nästa steg.

1. Vanliga arbetsrelaterade orsaker till kroppssmärta

Smärta på jobbet kan uppstå när samma rörelse upprepas länge, till exempel när du skriver vid datorn, arbetar vid ett löpande band eller använder verktyg. Belastningen påverkas av hur ofta och hur länge momentet utförs, liksom av hur mycket kraft det kräver. Därför behöver bedömningen omfatta hela arbetsdagen, inte bara en enskild rörelse.

Tunga lyft, skjutande och dragande rörelser samt arbete i böjda ställningar kan också belasta kroppen. Ett återkommande lyft från golv till hylla ställer andra krav än ett lyft nära kroppen. Brist på lämplig lyftteknik eller ergonomiska hjälpmedel kan öka belastningen. Variera arbetsmomenten när det går och notera vilka rörelser som utlöser eller förvärrar smärtan.

Arbetsrelaterad stress kan bidra till muskelspänningar, huvudvärk och sömnproblem, särskilt om den höga belastningen pågår länge. Tidiga signaler kan vara trötthet, hjärtklappning, minnessvårigheter eller försämrad koncentration. Chefen kan hjälpa till genom att prioritera uppgifterna och skilja mellan det som behöver göras genast och det som kan vänta. Det kan bidra till bättre balans mellan arbetsmängd och återhämtning.

I Sverige omfattar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA, bland annat stress och hög arbetsbelastning. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2 kapitel 2 regleras dessa frågor. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:1 hanteras arbetsmiljöfrågor genom systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär att risker ska undersökas, åtgärdas och följas upp, inte bara uppmärksammas när besvär redan blivit svåra.

Arbetsgivaren behöver undersöka belastningen och i första hand överväga förändringar av arbetsmetoder, utrustning, bemanning eller arbetsorganisation. Chefer ska uppmärksamma tecken på ohälsa och regelbundet undersöka arbetsförhållandena. Om arbetsplatsen saknar tillräcklig kompetens för arbetsmiljöarbetet eller arbetsanpassningen ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp.

Kan arbetsgivaren kräva att du arbetar trots smärta? Smärtan i sig ger inget enkelt ja eller nej. Beskriv hur den påverkar arbetsuppgifterna och be om en bedömning av belastningen.

Vilket ansvar har arbetsgivaren för arbetsanpassning och rehabilitering i Sverige? Arbetsgivaren ansvarar för att undersöka arbetsmiljörisker, vidta åtgärder och följa upp resultatet. Om den egna kompetensen inte räcker för arbetsmiljöarbetet eller anpassningen ska sakkunnig hjälp anlitas.

Om du upptäcker en arbetsmiljörisk, berätta först för chefen och beskriv situationen konkret. Om risken kvarstår kan du vända dig till arbetsmiljöombudet eller fackklubben. Arbetsmiljöombudet kan begära åtgärder när arbetsgivaren inte åtgärdar en påtalad brist. Skriv gärna ned vilket moment som orsakar besvären och när det händer.

Kan man få sjuklön eller sjukpenning om smärtan gör att man inte kan arbeta? Rätten till ersättning avgörs inte enbart av att du har ont. Beskriv för arbetsgivaren och vården hur smärtan påverkar din arbetsförmåga.

Hur anmäler man en arbetsskada som orsakar smärta? Meddela arbetsgivaren och rapportera skadan eller händelsen enligt arbetsplatsens rutiner. Notera när besvären började, vilket arbetsmoment som föregick dem och om problemet återkommer. Dokumentationen gör det lättare att undersöka arbetsmiljörisken och följa upp åtgärderna.

2. Stöd från chef, skyddsombud och företagshälsovård

Beskriv för chefen vad som händer när du arbetar, till exempel att ländryggen börjar värka efter en längre stund vid datorn. Förklara vilka uppgifter som förvärrar smärtan och vad som blir svårt att utföra. Konkreta exempel gör det lättare att diskutera åtgärder utifrån dina arbetsförutsättningar.

Be om ett samtal om arbetsuppgifter, hjälpmedel och möjliga förändringar. Föreslå till exempel att växla mellan sittande och stående, ändra ordningen på arbetsmomenten eller använda utrustning som passar uppgiften. Följ upp samtalet med en kort sammanfattning av vad ni kommit överens om och när ni ska stämma av.

Om en risk eller brist inte åtgärdas kan du vända dig till skyddsombudet. Beskriv risken konkret, till exempel att samma tunga moment upprepas under arbetsdagen. Arbetsmiljöombudet kan begära åtgärder när arbetsgivaren inte åtgärdar en påtalad brist. Fackklubben kan också vara ett stöd i dialogen.

Företagshälsovård kan bidra när arbetsplatsens egen kompetens inte räcker för arbetsmiljöarbetet eller arbetsanpassningen. I Sverige uppger cirka 65 procent av alla anställda att de har tillgång till företagshälsovård. Om du har återkommande besvär kan du fråga chefen hur företagshälsovården kan medverka i bedömningen av arbetssituationen.

Även kollegor kan underlätta vardagen genom tydliga överenskommelser. Vid gemensamma lyft kan ni fördela arbetsmomenten, använda tillgängliga hjälpmedel och be om stöd innan belastningen blir för hög. En tillåtande social miljö gör det lättare att berätta om smärtan och diskutera förändringar utan att behöva dölja svårigheterna.

Vid stillasittande arbete kan du planera avbrott och byta position mellan arbetsmomenten. Res dig till exempel när du läser ett dokument eller tar ett telefonsamtal. Anpassa pauserna efter arbetsuppgifterna och smärtan. Målet är att minska långvarigt stillasittande utan att ersätta det med en annan ensidig belastning.

Hur begär man anpassade arbetsuppgifter eller hjälpmedel på jobbet? Ta upp behovet med chefen och ge konkreta exempel på vilka moment som utlöser besvären. Föreslå en möjlig anpassning, som förändrad arbetsfördelning eller ett hjälpmedel, och be om uppföljning för att se om den fungerar.

En rehabkoordinator kan vara en kontakt när smärtan påverkar både arbetet och vårdkontakterna. Beskriv vilka arbetsuppgifter som är svåra och vilken kontakt du redan haft med vården. Samordningen kan hjälpa dig att tydliggöra nästa steg och hålla ihop planeringen kring återgång eller fortsatt arbete.

En studie om KOF-samtal omfattade 50 personer med långvarig smärta. Samtalet genomförs tillsammans av den anställde, chefen och en samtalsledare. Samtalsledaren är legitimerad vårdpersonal, exempelvis arbetsterapeut eller psykolog. Upplägget kan skapa en strukturerad dialog om balansen mellan arbetskrav och personens förutsättningar.

När långvarig smärta påverkar din vardag och arbetsförmåga kan en läkarbedömning vid långvarig smärta vara ett sätt att få vårdbehovet bedömt.

3. Variation, pauser och återhämtning

Vid långvarig smärta kan pauser under arbetsdagen ge kroppen tillfälle att slappna av. Försök att inte vänta tills värken blivit stark innan du byter arbetsställning. Om du sitter länge kan du till exempel resa dig mellan arbetsmoment, gå några steg eller försiktigt sträcka på kroppen. Små avbrott kan också minska tiden i samma position.

Växla mellan uppgifter när arbetet tillåter det. Efter en stund vid datorn kan du till exempel utföra en uppgift stående eller gå till ett möte i stället för att delta digitalt. Variation handlar inte om att öka tempot, utan om att fördela belastningen. Intensiva perioder behöver följas av lugnare stunder för återhämtning.

Planera energin, inte bara tiden. Skriv ned vilka aktiviteter som brukar ta kraft och vilka som ger energi, både på arbetet och utanför det. Om ett långt möte följs av koncentrerat skärmarbete kan du, om möjligt, lägga en enklare uppgift däremellan. Kartläggningen kan hjälpa dig att prioritera och förebygga att dagens energi tar slut tidigt.

Stressminskning kan behöva ske under dagen, inte enbart på kvällen. En guidad avslappning på ungefär 10-15 minuter kan vara ett konkret avbrott. Du kan också sänka axlarna, lägga märke till käken och låta andningen bli lugnare. Vid muskulär avslappning kan du spänna en kroppsdel hårt i cirka 5 sekunder och sedan släppa spänningen.

Vardagsrörelse kan vara en del av återhämtningen. En rask promenad på en halvtimme varje dag kan förebygga stress och förbättra nattsömnen. Anpassa promenaden efter dina förutsättningar och välj en sträcka som går att avbryta. Vänner, familj och meningsfulla fritidsintressen kan också ge återhämtning och perspektiv när arbetet tar mycket energi.

Vilka övningar och pauser kan hjälpa vid rygg-, nack- eller axelsmärta på jobbet? Prova att byta arbetsställning, resa dig och gå några steg, samt lägga in flera pauser under dagen. För avslappning kan du spänna en kroppsdel i cirka 5 sekunder och sedan släppa, utan att fortsätta om rörelsen ökar smärtan.

Återhämtningen behöver passa in i arbetsdagen. Om arbetsuppgifterna ligger tätt kan du prata med chefen om att lägga in pauser eller växla mellan momenten. Försök också att skydda lunchen från arbetsuppgifter. En kort paus blir lättare att ta när den planeras in, i stället för att lämnas till dagens sista lediga stund.

Håll koll på hur förändringarna påverkar dig. Anteckna när smärtan ökar, vilken uppgift du utförde och om en paus gjorde någon skillnad. Med tiden kan anteckningarna visa mönster som annars är svåra att upptäcka. Ta med dem till samtal med chefen eller vården för att beskriva dina behov konkret.

Vad kan du göra åt smärta på jobbet? Börja med pauser och stöd

4. Pausa vid ovana och fysiskt krävande aktiviteter

När en aktivitet är ovan för kroppen kan belastningen bli större än väntat. Trädgårdsarbete är ett tydligt exempel: krattning, grävning och arbete framåtböjd använder kroppen på andra sätt än många vanliga arbetsmoment. Fysioterapeuten Nina Collarp rekommenderar att arbeta 30-40 minuter i taget och därefter ta en paus. Använd rådet som en planeringsram, inte som ett krav att fortsätta trots tilltagande smärta.

Bestäm i förväg vad du ska hinna med under arbetspasset. Vid trädgårdsarbete kan du till exempel dela upp uppgiften och växla mellan grävning och lättare moment. Lägg undan redskapet när pausen börjar och vila från den belastande rörelsen. Då blir pausen en tydlig del av aktiviteten, i stället för något du tar först när allt är klart.

Efter ett längre uppehåll från löpning behöver du också börja varsamt. Rekommendationen är att starta med 500 meter och sedan varva gång och löpning under en sträcka på 2 kilometer. Gånginslagen ger en möjlighet att anpassa ansträngningen under passet. Undvik att göra första träningspasset till ett test av hur mycket du klarar.

Planera den fysiska aktiviteten utifrån vad du gjort tidigare och hur kroppen reagerar. Efter en arbetsdag med mycket stående kan du till exempel välja ett lugnare upplägg efter arbetet. Efter ett stillasittande arbetspass kan du i stället välja rörelse som känns hanterbar. Ändra en sak i taget, så blir det lättare att märka vilken belastning som fungerar.

En paus behöver inte betyda att du slutar helt för dagen. Vid en ovan uppgift kan du lägga ifrån dig verktygen, byta arbetsställning och känna efter innan du fortsätter. Om smärtan ökar när du återupptar samma rörelse kan du ändra uppgiften eller avstå från just den rörelsen. Att forcera ett moment är inget krav för att slutföra arbetet.

Vid överansträngning rekommenderas vila från de rörelser som gör ont. Om smärtan inte avtar kan en fysioterapeut hjälpa till med bedömning och råd. Berätta vilken aktivitet du utförde, vilka rörelser som gör ont och om besvären förändras när du vilar. Sådana konkreta uppgifter ger en tydligare bild av belastningen.

På arbetet kan du använda samma planering vid tillfälliga, fysiskt krävande uppgifter. Om du ska utföra ett ovant moment kan du försöka dela upp det och ta pauser innan tröttheten gör det svårare att arbeta kontrollerat. Berätta för chefen om uppgiften återkommer och påverkar smärtan. Företagshälsovård kan vara relevant när arbetsplatsens egen kompetens inte räcker för arbetsmiljöarbetet eller arbetsanpassningen.

Anteckna gärna vad du gjorde före och efter en paus. Skriv till exempel om du grävde, bar eller sprang och om besvären minskade när du bytte aktivitet. Dra inte säkra slutsatser om vad kroppen tål utifrån en enda bra eller dålig dag. Följ i stället mönstret över flera tillfällen och justera upplägget därefter.

Om du återgår till en aktivitet efter ett uppehåll, börja med den föreslagna kortare sträckan eller ett avgränsat arbetsmoment. Lägg in gång eller vila enligt upplägget och bedöm sedan hur kroppen reagerar. En stegvis start gör det lättare att upptäcka om belastningen behöver ändras, i stället för att öka mängden på en gång.

5. Hur kan man hantera smärta på jobbet utan att förvärra besvären?

Börja med att skilja mellan smärtan och det som utlöser den. Anteckna arbetsmomentet, kroppsdelen och vad som förändras när du pausar. Om axeln till exempel värker efter upprepade lyft, notera lyfthöjden och rörelsen. Sådana uppgifter gör det lättare att se mönster och beskriva besvären.

Anpassa sedan momentet som verkar belasta kroppen. Be om att få växla uppgifter, minska antalet upprepningar eller ändra arbetsställning. Om ett särskilt lyft gör ont kan du pausa just den rörelsen och diskutera arbetssättet med chefen. Att fortsätta precis som vanligt trots att besvären ökar är sällan en bra plan.

Vid överansträngning rekommenderas vila från de rörelser som gör ont. Om smärtan inte avtar kan en fysioterapeut hjälpa till med en bedömning. Beskriv vilka rörelser som förvärrar besvären och om smärtan kvarstår efter vila. Det ger en tydligare grund för råd om fortsatt aktivitet.

Långvarig smärta behöver inte betyda att du måste sluta med alla aktiviteter. Försök fortsätta träna och göra sådant du tycker om, men anpassa aktiviteten efter dagsformen och smärtreaktionen. Om ett helt träningspass känns för belastande kan du till exempel göra en mindre del och följa hur kroppen reagerar. Målet är att undvika både överbelastning och att automatiskt avstå från allt.

En enkel avslappningsövning kan hjälpa dig att uppmärksamma muskelspänning. Spänn en kroppsdel hårt i cirka 5 sekunder och slappna sedan av. Du kan exempelvis prova med händerna när du sitter vid skrivbordet. Avbryt om rörelsen ökar smärtan, och välj i stället en bekväm position.

Fysioterapeuten Nina Collarp rekommenderar rörlighetsövningar på morgonen för att mjuka upp lederna. En av övningarna ska upprepas 10 gånger. En ryggstretch där överkroppen fälls till 90 graders vinkel rekommenderas att hållas i 30-60 sekunder. Utför rörelserna kontrollerat och anpassa dem efter dina besvär.

Det kan vara svårt att hitta rätt hjälp när både fysisk och psykisk belastning spelar in. Därför kan det vara användbart att anteckna stress, sömn och arbetskrav tillsammans med smärtan. Om du till exempel märker mer huvudvärk efter en pressad arbetsdag kan du ta upp mönstret i ett samtal med vården.

Att hantera smärta på jobbet innebär också att följa upp vad som fungerar. Jämför arbetsdagar med olika arbetsmoment, pauser och anpassningar. Om en förändring minskar besvären kan du diskutera hur den kan behållas. Om smärtan fortsätter eller begränsar vardagen, sök en medicinsk bedömning för att få besvären utredda.

En hållbar plan kan utgå från kroppens reaktion, utan att valet behöver stå mellan att fortsätta som vanligt och att sluta helt. Vid långvarig smärta rekommenderas att fortsätta träna och göra sådant du tycker om, även om du har ont. Anpassa omfattningen efter dagsformen och var uppmärksam på hur besvären förändras. Då kan du fortsätta med sådant som är viktigt för dig, samtidigt som du tar hänsyn till smärtan och undviker att automatiskt lägga allt åt sidan.

Vid överansträngning rekommenderas vila från de rörelser som gör ont, och hjälp från en fysioterapeut om smärtan inte avtar. Återhämtning och aktivitet behöver anpassas efter vad som utlöser besvären. Lägg märke till om smärtan minskar när den smärtande rörelsen får vila och ta med den iakttagelsen när du söker stöd. Det ger en konkret utgångspunkt för att bedöma vad som fungerar och hur du kan gå vidare utan att förvärra besvären.

Sapphire Clinics: Högspecialiserad läkarbedömning för patienter med långvarig smärta

Sapphire Clinics erbjuder högspecialiserad läkarbedömning för dig som lever med långvarig smärta. Om besvären fortsätter trots förändringar på arbetet kan ett nybesök hos specialistläkare ge möjlighet att gå igenom smärtan och din vårdsituation. Bedömningen utgår från dina besvär och hur de påverkar vardagen.

Du kan välja en digital videokonsultation. Vid uppföljningsbesök kan ni fortsätta samtalet om ditt vårdbehov. Ta gärna med anteckningar om smärtan, arbetsmoment som påverkar den och tidigare vårdkontakter. Det kan ge läkaren en tydligare bild av din situation.

Om du vill veta mer om en bedömning av långvarig smärta är du välkommen att besöka Sapphire Clinics webbplats.

Ta nästa steg med en tydligare bild av dina behov

När du försöker hantera smärta på jobbet behöver du inte lösa allt på en gång. Börja med att fundera över vad du vill kunna göra i vardagen, både på arbetet och efter arbetsdagen. Det kan handla om att orka med en viss arbetsuppgift eller ha energi kvar till sådant som är viktigt utanför jobbet.

Behoven kan förändras när arbetsuppgifter, smärta eller livssituation skiftar. Därför kan det vara värdefullt att beskriva vad du vill få hjälp att förstå och vilka frågor du vill ta med till en medicinsk bedömning. Det hjälper dig att rikta samtalet mot det som påverkar vardagen mest.

Om du vill ta ett nästa steg kan du kontakta Sapphire Clinics och läsa om möjligheten till en medicinsk bedömning. Du behöver inte ha alla svar färdiga innan du söker stöd. En tydligare förståelse av dina behov kan vara en bra början.

Vanliga frågor om smärta på jobbet

Så vad ska man göra?

Välj ett första steg utifrån vad smärtan hindrar dig från att göra. Om ett särskilt moment är svårast kan du fokusera samtalet på just den uppgiften, i stället för att försöka förändra hela arbetsdagen på en gång. Fundera också på vad som skulle göra momentet mer hanterbart. En avgränsad fråga kan göra det lättare att komma fram till en förändring att pröva.

Vilka ergonomiska anpassningar kan minska smärta på arbetsplatsen?

Små förändringar i hur du utför en uppgift kan minska onödiga vridningar och statiska positioner. Vid telefonsamtal kan ett headset göra att du slipper hålla telefonen mellan axeln och örat. Om du ofta läser papper samtidigt som du skriver kan en dokumenthållare placera texten närmare skärmen. Välj en anpassning utifrån det konkreta moment som belastar och utvärdera om den fungerar i praktiken.

Vilken hjälp kan skyddsombud, företagshälsovård och facket erbjuda vid smärta på jobbet?

Välj kontakt utifrån vilken fråga du behöver få bedömd. Om du vill ta upp en arbetsmiljörisk kan skyddsombudet vara relevant. Företagshälsovården kan bidra när arbetsplatsens egen kompetens inte räcker för arbetsmiljöarbete eller anpassning. Du kan också vända dig till fackklubben. Om du är osäker på var frågan hör hemma, börja med att beskriva vad du behöver få klarhet i.

Similar Posts