Smärtforskning i Sverige och samspelet bakom långvarig smärta
Långvarig smärta kan finnas kvar även efter att den ursprungliga inflammationen har behandlats. Smärtforskning i Sverige undersöker därför inte bara vävnadsskador, utan också hur nervsystemets smärtreglering och immunförsvarets signaler samverkar. Det ger en bredare bild av varför smärtan fortsätter och varierar mellan personer.
Om du lever med smärta som påverkar vardagen är det naturligt att vilja förstå vad som händer i kroppen och vad forskningen kan säga. Vid nociplastisk smärta fungerar nervsystemets reglering annorlunda. Studier undersöker bland annat om immunrelaterade mekanismer också spelar in.
Här får du en översikt över samspelet mellan nervsystem och immunförsvar och hur forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet studerar långvarig smärta. Vi går igenom olika smärttyper och forskningsfrågor, och vad de kan bidra med till förståelsen av besvär som inte alltid förklaras av en pågående skada.
Viktiga slutsatser
- Förstå hur nervsystemets smärtreglering och immunförsvarets signaler kan samverka vid långvarig smärta.
- Få en inblick i vad forskargrupper vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet undersöker.
- Lär dig skilja mellan nociceptiv, neuropatisk och nociplastisk smärta och varför skillnaden spelar roll.
- Se hur finansiering och anslag kan påverka vilka forskningsfrågor som studeras.
Samspel mellan nervsystemet och immunsystemet vid långvarig smärta
Nociplastisk smärta kännetecknas av förändrad smärtreglering: nervsystemet kan förstärka eller fortsätta signalera smärta utan en tydlig pågående vävnadsskada. Vid långvarig smärta påverkas kroppens funktioner också av sömn, aktivitet och stressreaktioner. Det betyder inte att smärtan är inbillad, utan beskriver hur nervsystemet samverkar med kroppens övriga system.
Immunsystemets signaler undersöks som en möjlig del av denna samverkan. Camilla Svenssons forskargrupp har funnit antikroppar som binder till satellitgliaceller hos ungefär 40 procent av de fibromyalgipatienter som gruppen undersökt. Satellitgliaceller finns nära nervceller och kan påverka deras funktion. Antikroppar från patienter med fibromyalgi har också injicerats i möss; försöket ledde till utbredd smärta och hudförändringar som liknade sådana hos människor.
Reumatoid artrit visar att inflammation och smärta inte alltid följs åt. Hos 20-30 procent av personer med reumatism kvarstår smärtproblematiken efter att inflammationen behandlats framgångsrikt. Det gör det relevant att studera både inflammation och förändringar i nervsystemets smärtreglering, i stället för att använda inflammationen som enda mått på smärtan.
Patienter deltar i kliniska smärtstudier genom att medverka i forskning om ett visst tillstånd eller en behandling. Studieprotokollet anger vilka deltagare som kan ingå och vilka undersökningar och uppföljningar deltagandet omfattar.
Svenska studier utvärderar bland annat läkemedel och nervstimulering. En randomiserad, placebokontrollerad och dubbelblind fas IV-prövning undersöker s-ketamin vid postoperativ smärta. Implanterbara system för nervstimulering används också vid långvariga smärttillstånd; möjligheten har funnits i över 50 år. Forskarna bedömer behandlingars effekter i relation till det tillstånd som studeras.
Psykologiska processer, som sömn och stressreaktioner, kan påverka hur smärtan upplevs och hanteras. Därför ingår de i en helhetsbedömning tillsammans med kroppsliga förändringar och patientens vardagsfunktion. Forskning har bidragit till en mer nyanserad förståelse av varför smärta kan finnas kvar efter att inflammationen har minskat. Den kunskapen hjälper vården att beakta fler möjliga mekanismer och anpassa bedömningen efter patientens symtom.
Smärtforskning vid Uppsala universitet och Karolinska institutet
Vid Uppsala universitet och Karolinska institutet studeras smärta från biologiska och kliniska perspektiv. Eva Kosek leder två forskargrupper, en vid varje lärosäte. Hon började forska om fibromyalgi 1996 och fick en professur vid Uppsala universitet hösten 2020. Arbetet knyter samman forskning om symtom, nervsystem och patienters erfarenheter.
Vid Karolinska Institutet undersöker Camilla Svenssons forskargrupp hur celler förändras vid långvarig smärta. Gruppen består av omkring 20 forskare. De studerar blod, muskler, hud och dorsalrotsganglier hos människor, och ibland hos möss. Målet är att förstå biologiska mekanismer bakom smärta, inte att utgå från en enda förklaring.
Ett annat projekt följer 1 100 patienter med objektivt verifierad skada på en perifer sensorisk nerv. Forskarna undersöker hur smärta utvecklas efter nervskadan. En sådan kohort gör det möjligt att jämföra symtom och kliniska fynd över tid. Resultaten kan bidra till kunskap om vilka förändringar som hänger samman med kvarstående besvär.
Vid Uppsala universitet används även cuff-algometri i ett doktorandprojekt om fysisk aktivitet och långvarig smärta. Metoden mäter smärtkänslighet och gör det möjligt att undersöka sambandet med träning. Forskargruppen genomför också registerstudier av kliniska bilder och undersöker biomarkörer i ett biobanksprojekt tillsammans med Painomics.
Svenska forskare bedriver klinisk smärtforskning i nära samarbete med vården. Vid Linköpings universitet sker sådan forskning tillsammans med Smärt- och Rehabkliniken i Region Östergötland. Forskargruppen samarbetar också med forskare i Oxford, Imperial College London och Aalborg. Samarbetena kan förena kliniska frågeställningar med kompetens från flera forskningsmiljöer.
Information om svenska kliniska prövningar finns på universitetens och forskargruppernas projektsidor. Där framgår vilka tillstånd och deltagare studien gäller och hur du anmäler intresse till forskargruppen. I projektet om nervskada är patientgruppen redan beskriven som en kohort med verifierad perifer nervskada. Deltagandet styrs därför av studiens kriterier och upplägg.
Vid Karolinska Institutet ligger fokus på cellförändringar i blod, muskler, hud och dorsalrotsganglier. Undersökningarna görs hos människor och, när det är motiverat, hos möss. Forskarna omfattar alltså flera delar av kroppen i sina studier, och arbetet kan även innefatta möss när det bedöms motiverat. Detta beskriver vilka vävnader och grupper som ingår i undersökningarna.
I doktorandprojektet Effects of physical activity on chronic pain används cuff-algometri för att mäta smärtkänslighet och undersöka dess samband med träning som behandlingsmetod. Projektet förenar frågor om fysisk aktivitet och långvarig smärta med mätningar av smärtkänslighet. Fokus ligger därmed på träning som behandling, inte bara på fysisk aktivitet i allmänhet.

Vilka typer av smärta studeras i svensk smärtforskning?
Forskare skiljer ofta mellan nociceptiv, neuropatisk och nociplastisk smärta. Nociceptiv smärta uppstår vid vävnadsskada eller inflammation, exempelvis efter en skada. Neuropatisk smärta beror på sjukliga förändringar i nervsystemet. Nociplastisk smärta innebär förändrad smärtreglering utan tydlig vävnads- eller nervskada. Indelningen hjälper forskare att undersöka möjliga mekanismer och jämföra patienters symtom.
Gränserna mellan smärttyperna är inte alltid tydliga. En person kan till exempel ha både en nervskada och ökad smärtkänslighet. Därför undersöker forskare vid Linköpings universitet hur smärtkänslighet kan mätas vid långvarig smärta och påverkas av olika insatser. Mätningarna kompletterar patientens symtombeskrivning och den kliniska bedömningen.
Neuropatisk smärta studeras bland annat efter perifer nervskada och vid diabetisk neuropati. Pain in Neuropathy Study undersökte sambandet mellan smärta och inflammationsrelaterade proteiner i serum vid diabetisk neuropati. En annan studie jämförde nivåer av endocannabinoider och relaterade lipider hos personer med smärtsam respektive smärtfri diabetisk neuropati. Sådana analyser söker biologiska skillnader, men ger inte en enkel förklaring till smärtan hos varje individ.
Forskningsfrågorna omfattar också akut och cancerrelaterad smärta. Smärtforskningsnätverket vid Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen välkomnar forskare inom dessa områden och långvarig smärta, oavsett profession. Det biopsykosociala perspektivet innebär att smärta studeras utifrån biologiska, psykologiska och sociala faktorer. För dig kan skillnaderna mellan smärttyperna ge ett språk för symtomen, men de ersätter inte en individuell medicinsk bedömning.
Hur finansieras smärtforskning i Sverige och vilka anslag finns?
Finansieringen påverkar vilka frågor forskare kan undersöka, hur länge projektet pågår och vilka metoder som ryms. Ett anslag söks vanligtvis för ett avgränsat projekt med en tydlig forskningsfråga, planerade undersökningar och redovisning av resultaten. När du läser om en studie är projektets syfte därför minst lika relevant som finansiärens namn.
Ett konkret exempel finns vid Karolinska Institutet. Projektet ”A Game-Changing Therapy for Lasting Pain Relief” har fått stöd från Promobilia-stiftelsen. Det visar hur en stiftelse kan bidra till ett särskilt forskningsprojekt. Stödet gäller projektet och ska inte tolkas som ett generellt anslag till all smärtforskning vid lärosätet.
Forskningsfinansiering kan riktas mot olika delar av arbetet. Ett projekt kan behöva resurser för att rekrytera deltagare, samla in prover, analysera data eller följa patienter över tid. Vilka kostnader som ingår beror på forskningsfrågan och metoden. En studie av biomarkörer kräver exempelvis andra analyser än en klinisk prövning av en behandling.
När du läser om ett anslag kan du börja med tre uppgifter: vem som finansierar arbetet, vilket projekt stödet gäller och vilken forskningsfråga projektet undersöker. Ta sedan reda på om projektet studerar en behandling, en biologisk mekanism eller vårdens arbetssätt. Då blir det lättare att förstå vad resultaten kan säga och vilka frågor de inte besvarar.
Forskningsanslag finansierar kunskapsarbete, medan en individuell vårdbedömning utgår från patientens symtom och behov. Om långvarig smärta påverkar din vardag kan en högspecialiserad läkarbedömning ge en klinisk genomgång av ditt vårdbehov.
Smärtvården beskrivs som underdimensionerad, med få specialistutbildade läkare som arbetar med smärta. Det är relevant när du funderar på vad ett forskningsanslag kan innebära för patienter. Stöd till forskning visar att resurser riktas till ett visst kunskapsarbete, men betyder inte i sig att vårdens kapacitet eller tillgången till specialistbedömning förändras. Håll därför isär hur ny kunskap tas fram och hur vården organiseras och bemannas. När du läser om ett projekt kan du också fråga dig om resultaten gäller en behandlingsmetod, en smärtmekanism eller ett arbetssätt i vården. Då kan du bedöma resultatens relevans utan att dra slutsatser om vårdtillgång som projektbeskrivningen inte stöder.
Sapphire Clinics
Om långvarig smärta påverkar din vardag och du behöver en specialistbedömning kan Sapphire Clinics vara ett nästa steg. Vid ett nybesök hos specialistläkare går ni igenom dina symtom och ditt vårdbehov. Bedömningen ger en klinisk utgångspunkt för att diskutera hur du kan gå vidare.
Du kan välja mellan en digital videokonsultation och ett fysiskt besök. Uppföljningsbesök ger möjlighet att fortsätta vårdprocessen och ta upp förändringar i dina besvär eller behov. Det kan vara värdefullt när du vill ha en individuell bedömning som kompletterar forskningens generella resultat.
Om du vill diskutera din situation och möjliga nästa steg är du välkommen att kontakta Sapphire Clinics.
Ta nästa steg med en individuell bedömning
Forskning kan förklara möjliga mekanismer bakom smärta, men kan inte ensam avgöra vad som passar dig. Smärtforskning i Sverige bidrar med ny kunskap, men en personlig vårdplan utgår fortfarande från dina symtom, tidigare insatser och hur besvären påverkar vardagen.
Om du lever med långvarig smärta och behöver en fördjupad genomgång kan en specialistläkare göra en högspecialiserad läkarbedömning. Vid nybesöket går ni igenom ditt vårdbehov. Du kan välja digital videokonsultation eller ett fysiskt besök. Ta med frågor om det du vill få belyst, så kan bedömningen utgå från det som är viktigast för dig.
Vilka vägar som är lämpliga beror på din medicinska situation. Om du vill diskutera en specialistbedömning är du välkommen att ta kontakt med Sapphire Clinics. Ett tydligt nästa steg kan göra det lättare att föra ett strukturerat samtal om din smärta och möjliga vårdinsatser.
Vanliga frågor om smärtforskning
Vilka universitet och forskningsinstitut bedriver smärtforskning i Sverige?
Smärtforskning bedrivs bland annat vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Linköpings universitet. Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen samverkar också genom ett tvärprofessionellt smärtforskningsnätverk. Forskningen omfattar både biologiska mekanismer och kliniska frågor, till exempel hur smärtläkemedel används. Samarbeten med kliniker knyter vissa projekt närmare patientgrupper och behandlingsfrågor i vården.
Vilka är Sveriges ledande forskargrupper inom smärtforskning?
Flera etablerade forskningsmiljöer arbetar med olika aspekter av smärta, men har skilda inriktningar. Vid Karolinska Institutet finns forskargruppen Neurobiologi av smärta och smärtbehandling samt Camilla Svenssons grupp. Eva Koseks forskargrupper är knutna till Uppsala universitet och Karolinska Institutet. Linköpings universitets kliniska smärtforskning bedrivs i samarbete med Smärt- och Rehabkliniken i Region Östergötland.
Vilka större svenska forskningsprojekt om smärta pågår just nu?
Exempel på forskningen är en nationell provsamling för patienter med långvarig smärta, registerstudier och biomarköranalyser. Linköpings universitets forskargrupp deltar i ett nationellt nätverk kopplat till Nationellt Register för Smärtrehabilitering och arbetar med provsamlingen. Andra projekt undersöker s-ketamin vid postoperativ smärta eller biologiska mekanismer vid olika smärttillstånd. Projektens upplägg och deltagargrupper varierar.