Vanliga frågor

Vanliga frågor och svar

Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna och svaren om oss och vår verksamhet.

Smärta kan delas in i två huvudgrupper; akut smärta. och långvarig smärta. Akut smärt är kortvarig smärta som vanligtvis uppstår till följd av skada, operation eller sjukdom och avtar när läkningen sker. Den varar vanligtvis mindre än tre månader. Långvarig smärta är smärta som kvarstår längre än tre månader, ofta bortom den normala läkningsprocessen. Den kan vara kontinuerlig eller återkommande.

Långvarig smärta definieras som smärta som har varat i minst tre månader. Den kan påverka livskvaliteten betydligt. Enligt en undersökning från Verian år 2024 lider en tredjedel av alla vuxna svenskar av långvarig smärta, vilket innebär tre miljoner personer i dagsläget.

Smärta är en komplex fysiologisk process. En smärtsignal överförs till hjärnan av specialiserade nervceller som kallas nociceptorer eller smärtreceptorer (bilden i cirkeln till höger). När smärtreceptorer stimuleras av temperatur, tryck eller som ett resultat av en lokal inflammatorisk process, frisätter de neurotransmittorer som startar smärtsignalen.

De viktigaste systemen som reglerar smärta är; nervsystemet (upptäckt tidigt 1900-tal), opioidsystemet (upptäckt 1970-talet), endocannabinoidsystemet (upptäckt 1990-talet), serotoninsystemet (1940-talet), och noradrenalinsystemet (1950-talet). Varje system påverkar smärtupplevelsen på olika sätt, och många smärtstillande behandlingar riktar sig mot ett eller flera av dessa system.

1. Nervsystemet

Vad det gör: Nervsystemet styr kroppens funktioner genom att sända signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen. Det registrerar sensorisk information, inklusive smärta, som skickas till hjärnan för tolkning.
Hur det påverkar smärta: Smärta uppstår när nervsystemet reagerar på skador på nerver eller i vävnad, och kan förstärkas eller dämpas beroende på hur hjärnan bearbetar signalerna.

2. Opioidsystemet

Vad det gör: Kroppen tillverkar naturliga smärtstillande ämnen, som endorfiner, som binder till speciella receptorer i hjärnan och ryggmärgen för att dämpa smärtsignaler.
Hur det påverkar smärta: Dessa ämnen hjälper till att minska smärtupplevelsen. Smärtstillande läkemedel som morfin fungerar på liknande sätt.

3. Endocannabinoidsystemet (ECS)

Vad det gör: Kroppen producerar sina egna cannabinoider (t.ex. anandamid), som hjälper till att reglera smärta och inflammation genom att binda till cannabinoidreceptorer (CB1 och CB2).
Hur det påverkar smärta: ECS hjälper till att minska smärtsignaler och inflammation. Cannabisbaserade läkemedel riktar in sig på detta system.

4. Serotoninsystemet

Vad det gör: Serotonin är ett ämne i hjärnan som hjälper till att reglera humör och smärta.
Hur det påverkar smärta: Läkemedel som ökar serotoninivåerna, som vissa antidepressiva, kan lindra kronisk smärta genom att påverka smärtsignaler i hjärnan.

5. Noradrenalinsystemet

Vad det gör: Noradrenalinsystemet spelar en viktig roll i kroppens stressreaktion genom att öka vakenhet, uppmärksamhet och hjärtfrekvens. Det bidrar även till reglering av humör och kognitiva funktioner, och är involverat i kamp- eller flyktresponsen vid hotfulla situationer.
Hur det påverkar smärta: Noradrenalin hjälper till att minska smärtsignaler genom att påverka hur dessa signaler överförs från ryggmärgen till hjärnan. Läkemedel som påverkar både serotonin och noradrenalin, som vissa antidepressiva, används ofta för att smärtlindring av kronisk smärta.

Vid smärtstillande behandling utgår man från huvudgrupp och smärtmekanism, d.v.s. vilken eller vilka smärttyper patieten har. Det finns tre typer; nociceptiv som härrör från en skadad vävnad men ett friskt nervsystem, neuropatisk då nerverna i sig har fått en skada eller att det finns en skada i det centrala nervsystemet, och nociplastisk där smärta uppstår när smärtsystemet är överkänsligt och bearbetar smärtsignaler felaktigt. Smärtmekanismer som ligger till grund för långvarig smärta hos en individ kan utgöras av en eller en kombination av flera smärtmekanismer.

Nociceptiv smärta “den vanliga värken”: Den här typen av smärta uppstår när vävnad i kroppen skadas, som muskler eller leder. Den här smärtan aktiverar kroppens smärtreceptorer, som känner av skadan.
Neuropatisk smärta “nervsmärta”: Den här typen av smärta beror på att nervsystemet, som skickar smärtsignaler, är skadat eller påverkat av en sjukdom. Exempel är nervskador efter en operation eller trauma.
Nociplastisk smärta “smärtan är sjukdomen”: där varken vävnadsskada eller nervskada orsakar smärtan men nervsystemet har blivit överkänsligt och signalerar smärta utan att det egentligen finns grund till det. Exempel på detta är fibromyalgi.

Icke-farmakologiska behandlingar

Icke-farmakologiska behandlingar är viktiga vid långvarig smärta. Här är några exempel på sådana behandlingar:

Fysioterapi: Detta kan inkludera träning och fysisk aktivitet, stretching, värme/kyla-behandlingar, avslappningsövningar och TENS (en apparat som ger små elektriska impulser för att lindra smärta).
Psykologiska metoder: KBT (kognitiv beteendeterapi) och ACT (acceptance and commitment therapy) är två metoder som kan hjälpa dig att hantera smärta genom att förändra hur du tänker på den och förhåller dig till den.

Traditionella farmakologiska behandlingar

Läkemedel vid långvarig smärta hos barn och vuxna – behandlingsrekommendation enligt Läkemedelsverket:

Paracetamol: Påverkar smärtsignaler i hjärnan, men den exakta mekanismen är oklar.
NSAIDs (anti-inflammatoriska läkemedel): Hämmar enzymer (COX) som producerar smärtrelaterade signalsubstanser, vilket påverkar hur vävnader skickar smärtsignaler.
Antikonvulsiva: Dämpar onormal nervaktivitet, vilket påverkar hur nervsystemet skickar smärtsignaler.
TCA (tricykliska antidepressiva): Förstärker signalsubstanser som reglerar smärtsignaler, och påverkar bearbetning av smärta.
Antidepressiva (t.ex. SSRI, SNRI): Ändrar serotonin- och noradrenalinnivåer, vilket förändrar smärtsignalvägar.
Opioider: Binder till receptorer i hjärnan och minskar smärtsignalöverföring.

Nyheter inom farmakologiska behandlingar

Enligt Läkemedelsverket kan cannabisbaserede läkemedel vara ett behandlingsalternativ för långvarig neuropatisk smärta:

Cannabisbaserade läkemedel: Interagerar med kroppens endocannabinoida system och påverkar smärtsignalöverföring.

Cannabinoider är ämnen som finns naturligt i kroppen, men som också kan tillföras från växten Cannabis Sativa L. De två viktigaste ämnena från den här växten är i dagsläget CBD och THC.

CBD (cannabidiol) är ett icke-berusande ämne som påverkar kroppens endocannabinoida system (ECS). Det verkar främst genom att binda sig till receptorer utanför hjärnan och på så sätt modulera inflammation och andra kroppsliga funktioner. Forskning tyder på att CBD indirekt påverkar CB1- och CB2-receptorerna, vilket kan minska inflammation och ångest utan att påverka medvetandet eller upplevelsen av verkligheten.
THC (tetrahydrocannabinol) är det ämne som kan ge både icke-psykoaktiv och psykoaktiv (berusande) effekt, beroende på dos. THC kan leda till en berusande effekt i högre doser genom att binda direkt till CB1-receptorer i hjärnan och nervsystemet. Forskning har också visat att THC i låga doser kan lindra smärta, illamående och muskelspasmer. THCs effekt på smärta tros bero på dess aktivering av receptorer i både det centrala och perifera nervsystemet, vilket kan minska smärtsignaler.

Cannabis kommer från växten Cannabis Sativa L. I denna komplexa växt finns över 500 olika kemiska föreningar, varav minst 114 har identifierats som cannabinoider. På 1960-talet identifierades CBD (cannabidiol) och THC (delta-9-tetrahydrocannabinol) som de viktigaste aktiva cannabinoiderna i växten ur ett terapeutiskt perspektiv. Cannabisbaserade läkemedel används alltmer för medicinska ändamål internationellt under strikta medicinska riktlinjer.

Medicinsk cannabis, eller cannabisbaserade läkemdel, innebär användning av cannabisväxten eller dess aktiva komponenter, såsom CBD och THC, för olika medicinska tillstånd. Det finns flera viktiga skillnader mellan medicinsk cannabis och cannabis för rekreationssyfte.

För att enklare åskådliggöra skillnaderna har vi satt in dem i en tabell, se nedan:

Cannabinoider från växter kallas fytocannabinoider. De finns naturligt i växten Cannabis Sativa L. och interagerar med människokroppens endocannabinoida system (ECS).

Fytocannabinoider, som exempelvis CBD (cannabidiol) och THC (delta-9-tetrahydrocannabinol), liknar kroppens egna endocannabinoider och kan därför påverka ECS. THC binder främst till CB1-receptorer i hjärnan och centrala nervsystemet, vilket kan bidra till smärtlindring. CBD påverkar inte direkt dessa receptorer utan verkar genom att modulera receptorernas aktivitet och förstärka effekterna av kroppens egna endocannabinoider. På så sätt kan fytocannabinoider bidra till att återställa balansen i olika kroppsliga funktioner vid obalans och lindra symtom som smärta, inflammation och ångest. Läs mer

Skillnaden mellan opioider och medicinsk cannabis ligger främst i deras verkningsmekanismer och biverkningar. Forskning visar att effekten på långvarig smärta i dessa två grupper i vissa fall kan vara likartad, men att det är i biverkningarna som skillnaderna blir tydliga. Biverkningar av opioider som rapporteras av våra patienter är bland annat personlighetsförändringar och oförmåga att arbeta och vara en bra förälder. Biverkningarna av medicinsk cannabis upplevs oftast i början av behandlingen och många försvinner efter ett tag. De biverkningar som våra patienter rapporterar kvarstår är muntorrhet och ökad aptit.

Nedan följer en redogörelse för verkningsmekanismerna och biverkningarna mellan de två typerna av läkemedel, samt aspekterna beroende, tolerans och dödlighet.

Verkningsmekanismer

Opioider verkar genom att binda till opioidreceptorer i hjärnan och ryggmärgen och blockerar smärtsignaler samtidigt som de ger en känsla av eufori. Exempel på opioider är morfin, oxikodon och fentanyl.
Medicinsk cannabis verkar genom att påverka kroppens endocannabinoida system, särskilt CB1- och CB2-receptorer, som reglerar smärta, inflammation och andra fysiologiska processer. De aktiva substanserna i cannabis, främst THC och CBD, bidrar till att lindra smärta utan att direkt påverka hjärnans belöningssystem på samma sätt som opioider.

Biverkningar

Opioider har allvarliga biverkningar som:

Fysiska och psykiska beroendeproblem: Långvarig användning av opioider kan leda till allvarligt beroende och abstinensbesvären kan vara svåra att hantera.
Ökad tolerans: Kroppen kan snabbt vänja sig vid opioider, vilket innebär att dosen ofta måste ökas för att uppnå samma smärtlindring.
Andningsdepression: En av de allvarligaste biverkningarna av opioider är risken för andningsdepression vid överdosering, vilket kan leda till döden.
Förstoppning och illamående: Många patienter upplever förstoppning och illamående som en följd av opioidbehandling.

Medicinsk cannabis har också biverkningar, men utifrån kunskapsläget idag uppfattas de som ofta mildare och mindre riskfyllda än de för opioider:

Psykologiska effekter: THC, den psykoaktiva komponenten i cannabis, kan orsaka tillfälliga psykoaktiva effekter som eufori, ångest eller paranoia. Dessa biverkningar är dosberoende och ofta hanterbara.
Muntorrhet och trötthet: Vanliga biverkningar är muntorrhet och trötthet.

Beroende och tolerans

Opioider är starkt beroendeframkallande, och det finns en hög risk för både fysiskt och psykiskt beroende vid långvarig användning.
Utifrån kunskapsläget idag har medicinsk cannabis betydligt lägre risk för beroende. Även om psykologiskt beroende kan förekomma, är risken för fysiskt beroende och toleransutveckling låg, särskillt som en del av ett strukturerat behandlingsprogram med medicinska produkter med låga THC-nivåer.

Dödlighet

Opioider är kopplade till en hög dödlighet på grund av risk för överdosering.
Medicinsk cannabis är inte kopplad till dödsfall på grund av överdosering. Det finns ingen känd dödlig dos av cannabis.

Sammanfattning

Medan både opioider och medicinsk cannabis kan ha effekt på långvarig smärta, särskiljer sig de två behandlingsformerna tydligt när det gäller biverkningar och risker. Opioider är starkt beroendeframkallande och är förknippade med allvarliga biverkningar, inklusive risken för dödliga överdoser, medan utifrån kunskapsläget idag har medicinsk cannabis en mildare biverkningsprofil med betydligt lägre risk för beroende.

I Sverige finns två cannabisbaserade läkemedel som har godkänts av Läkemedelsverket och som återfinns i FASS: Epidyolex® för behandling av vissa former av epilepsi och Sativex® för behandling av MS-relaterad spasticitet. Förutom dessa godkända preparat finns ytterligare ett antal cannabisbaserade läkemedel tillgängliga på recept. Flera av dessa cannabioider får endast förskrivas av specialistläkare efter godkänd licensansökan hos Läkemedelsverket.

Våra läkare är experter på medicinsk cannabis. Alla som kommer till oss bedöms av en smärtspecialist och vårt team av erfarna läkare och farmakologer för att se om just medicinsk cannabis är rätt behandling för dem och varje patient får en individuellt utformad behandlingsplan. Vi ser även över risken för beroende. Våra läkare följer patienters behandling noga för att undvika beroendeproblematik.
Medicinsk cannabis kan vara vanebildande, men risken är låg, särskilt när den används som en del av en kontrollerad behandlingsplan med produkter som innehåller låga halter av THC.

En stor undersökning från USAs hälsomyndigheter (HHS, FDA, NIDA), där de granskade data från 2015–2021, visade att cannabis hade en lägre risk för allvarliga biverkningar och en mindre risk för beroende jämfört med läkemedel som oxikodon, hydrokodon, fentanyl, ketamin, bensodiazepiner, zolpidem, tramadol och även alkohol.
Förståelsen för effekterna på mycket lång sikt är dock mer begränsad. På Sapphire Clinics tar vi patientsäkerhet på största allvar och följer noggrant upp behandlingen genom återbesök var tredje månad samt med regelbundna patientrapporterade utfallsmått för att identifiera eventuella långsiktiga biverkningar.

Alla våra patienter erbjuds en högspecialiserad medicinsk bedömning av en specialistläkare inom smärta. Därefter diskuteras varje enskilt patientfall i ett multidisciplinärt team, en så kallad ”rondning”. Teamet består av både farmakologer och läkare, inklusive smärtspecialister, neurologer och psykiatriker. Vårt team diskuterar tillsammans om vilken behandling som är lämplig och verifierar det kliniska beslutet.

Vi arbetar med en holistisk syn på smärtbehandling, vilket innebär att vi tar hänsyn till hela patientens situation och livskvalitet i våra behandlingsplaner. Genom individanpassad vård strävar vi efter att förbättra både den fysiska och psykiska hälsan hos våra patienter.
Vårt mål är att varje patient ska känna sig sedd, hörd och hjälpt i sin vårdresa. Vi tror på ett patientcentrerat förhållningssätt, där varje steg i behandlingen sker i nära samråd med patienten för att säkerställa att dess behov och önskemål står i fokus.

Specialistläkarna har certifierad utbildning i cannabinoidbaserade läkemedel och är anslutna till internationella nätverk, vilket säkerställer att de håller sig uppdaterade med den senaste forskningen, bästa praxis och nya behandlingsmetoder.

THC (tetrahydrocannabinol) är den kemiska förening som kan leda till en berusande effekt i högre doser genom att binda direkt till CB1-receptorer i hjärnan och nervsystemet. Forskning har visat att THC i låga doser kan lindra smärta, illamående och muskelspasmer. THCs effekt på smärta tros bero på dess aktivering av receptorer i både det centrala och perifera nervsystemet, vilket kan minska smärtsignaler.

CBD (cannabidiol) är en icke-berusande kemisk förening som påverkar kroppens endocannabinoida system (ECS). Det verkar främst genom att binda till receptorer utanför hjärnan och på så sätt modulera inflammation och andra kroppsliga funktioner. Forskning tyder på att CBD indirekt påverkar CB1- och CB2-receptorerna, vilket kan minska inflammation och ångest utan att påverka medvetandet eller upplevelsen av verkligheten.

MS står för Multipel Skleros. Det är en kronisk, autoimmun sjukdom som påverkar hjärnan och ryggmärgen, vilket utgör det centrala nervsystemet. Vid MS attackerar kroppens immunsystem de skyddande höljena runt nervcellerna, vilket kan leda till problem med rörelse, känsel och andra kroppsfunktioner. Sjukdomen utvecklas olika hos olika personer och kan variera i svårighetsgrad.

Polyneuropati är en sjukdom som drabbar de perifera nervtrådar som leder impulser som styr muskler och tar emot känselintryck från huden. Den kan bero på antingen ärftliga faktorer eller på andra sjukdomar som t.ex. diabetes, men många gånger är orsaken okänd. Oftast börjar den i fötterna och individen kan gradvis förlora känseln i fötterna och få svårt att gå. Med tiden kan problemen sprida sig till underbenen och i vissa fall även till händerna.

Diskbråck inträffar när en av de gelatinösa stötdämpande skivorna mellan ryggradens kotor pressas ut och trycker mot närliggande nerver. Detta kan orsaka smärta och ibland ge domningar eller muskelsvaghet och andra effekter. Symtomen varierar beroende på var bråcket sitter och hur allvarligt det är. Orsaker kan vara naturligt åldrande eller skada på ryggraden från felbelastning, skada eller genetiska faktorer. Behandling innefattar smärtlindring, sjukgymnastik och i vissa fall operation om smärtan är svår eller om det förekommer neurologiska skador.

CRPS, komplext regionalt smärtsyndrom, är ett kroniskt smärttillstånd som ofta uppstår efter en skada eller kirurgi. Smärtan är vanligtvis koncentrerad till en arm eller ett ben och kan vara intensiv och långvarig. Det är kopplat till en onormal respons i nervsystemet, vilket leder till extrem känslighet, svullnad, förändringar i hudens temperatur och färg. Behandlingen inkluderar medicinering, sjukgymnastik och i vissa fall nervblockader för att hantera smärtan.

Palliativ vård är vård som ges till personer med obotliga sjukdomar för att lindra symtom och förbättra livskvaliteten. Denna typ av vård fokuserar på att minska smärta och andra fysiska, psykiska, sociala eller existentiella besvär när botande behandling inte längre är möjlig.

ME står för Myalgisk Encefalomyelit, även känt som kroniskt trötthetssyndrom (CFS). Det är en sjukdom som orsakar extrem fysisk och mental utmattning som inte går att vila bort. Personer med ME kan också ha muskelvärk, sömnproblem och svårigheter att tänka klart. Sjukdomen klassificeras som en neurologisk sjukdom av Världshälsoorganisationen (WHO).

Reumatoid artrit, RA, är en autoimmun sjukdom där immunsystemet attackerar kroppens egna leder, vilket orsakar inflammation, svullnad och smärta. Tillståndet påverkar främst små leder, som fingrar och tår, men kan även påverka större leder. Obehandlad kan RA leda till ledskador och funktionsnedsättningar. Behandling fokuserar på att minska inflammation och smärta med hjälp av läkemedel som antiinflammatoriska medel, biologiska läkemedel och fysioterapi.

Fibromyalgi är ett långvarigt smärttillstånd som kännetecknas av utbredd muskel- och ledvärk, ömhet och trötthet. Personer med fibromyalgi kan även uppleva sömnproblem, koncentrationssvårigheter och stelhet. Orsaken till fibromyalgi är inte helt klarlagd, men det tros vara en kombination av genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer som påverkar hur nervsystemet hanterar smärtsignaler. Behandling kan inkludera smärtlindring, sjukgymnastik och livsstilsförändringar för att lindra symtomen.

Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är en grupp ärftliga bindvävssjukdomar som påverkar hud, leder och blodkärl. Personer med EDS har ofta överrörliga leder, skör hud och en ökad risk för blåmärken och skador på blodkärl. Det finns olika typer av EDS, där vissa kan ge allvarliga komplikationer som problem med hjärt-kärlsystemet. Orsaken är genetiska mutationer som påverkar kollagen, ett protein som ger stöd och struktur åt kroppens vävnader. Behandlingen fokuserar på att hantera symtomen genom sjukgymnastik, smärtlindring och anpassning av dagliga aktiviteter.

Kronisk migrän innebär återkommande huvudvärk som förekommer minst 15 dagar per månad, varav minst 8 dagar präglas av migränsymtom som pulserande smärta, illamående, ljuskänslighet och ljudkänslighet. Den exakta orsaken till migrän är inte känd, men det tros vara en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer som påverkar nervsystemet. Behandlingen innefattar både förebyggande och akuta behandlingar med läkemedel samt livsstilsförändringar för att minska frekvensen och intensiteten av migränanfallen.

PTSD är ett ångesttillstånd som kan utvecklas efter en traumatisk händelse, som krig, olycka eller övergrepp. Symtom inkluderar återupplevande av händelsen, mardrömmar, ångest och undvikande av påminnelser om traumat. Personer med PTSD kan också uppleva irritabilitet och sömnsvårigheter.

Ångestsyndrom kännetecknas av en överdriven rädsla eller oro som stör det dagliga livet. Det finns flera typer av ångestsyndrom, inklusive generaliserat ångestsyndrom (GAD), social ångest och paniksyndrom. Symtomen kan inkludera rastlöshet, oro, hjärtklappning och koncentrationssvårigheter.

Depression är ett vanligt psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ihållande nedstämdhet, brist på energi, förlust av intresse för aktiviteter och känslor av hopplöshet. Behandlingen inkluderar ofta terapi och antidepressiva läkemedel.

Insomni, sömnlöshet, är en sömnstörning som innebär svårigheter att somna eller att sova hela natten, vilket kan leda till dagtrötthet och nedsatt funktion. Sömnlöshet kan vara kopplad till andra psykiatriska tillstånd som ångest eller depression.

Perception handlar om hur vi tar in och tolkar sinnesintryck för att förstå omvärlden. Det är förmågan att känna igen saker som ansikten, läsa en text, lyssna på musik, och skilja på olika smaker, dofter och beröring.

Kognitiva funktioner är hjärnans sätt att ta in, bearbeta och använda information. Det inkluderar saker som minne, problemlösning, planering och att fatta beslut. Genom våra kognitiva förmågor kan vi till exempel planera vårt arbete, tänka kreativt och uttrycka oss genom tal eller kroppsspråk.

THCV, Tetrahydocannabivarin, är en cannabinoid som kommer från cannabisväxten. Den är olik THC, som är den förening som kan ge ett ”rus.” THCV påverkar kroppen på andra sätt och forskare undersöker dess potentiella användning för viktkontroll och att minska aptit. Mer forskning behövs för att förstå möjlig medicinsk användning.

CBC, Cannabichromene, är en icke-psykoaktiv cannabinoid. Studier visar att CBC kan ha antiinflammatoriska egenskaper. Forskning pågår för att förstå om den kan användas för att hjälpa kroppen att bekämpa infektioner. CBC kan också påverka receptorer i kroppen som är inblandade i smärta och inflammation. Mer forskning behövs för att förstå möjlig medicinsk användning.

CBG, Cannabigerol, är en icke-psykoaktiv cannabinoid, vilket betyder att det inte orsakar något ”rus”. CBG finns naturligt i cannabis. Forskning pågår för att förstå om den kan ha potentiella terapeutiska effekter, som att minska inflammation och skydda nervceller. Mer forskning behövs för att förstå möjlig medicinsk användning.

Enligt Patientlagen har du som patient med en allvarlig sjukdom eller skada rätt till en ny medicinsk bedömning (så kallad ”second opinion”). Du har också rätt att vara delaktig i din vård och behandlingsplan. Det innebär att du tillsammans med din läkare kan diskutera olika behandlingsalternativ baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet.

På vår privata klinik erbjuder vi en second opinion till patienter som inte fått tillräcklig hjälp av tidigare behandlingar. Vi bedömer om läkemedel baserade på cannabinoider, som CBD och THC, kan vara ett lämpligt alternativ att pröva när andra behandlingar inte har fungerat. Vi följer alltid den senaste forskningen och internationella riktlinjer för att ge bästa möjliga vård.

Nuvarande status för medicinsk cannabis i Sverige

Här presenteras några milstolpar kring hur ställningstagandet för användningen av medicinsk cannabis inom svensk vård har förändrats över tid. Det omfattar positionering av bla; Läkemedelsverket, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm (Janusinfo), och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)s bedömning av granskat material på uppdrag av Janusinfo. Denna information kommer att uppdateras kontinuerligt.

Läkemedelsverket (2024)

Långvarig neuropatisk smärta: ”Läkemedelsverket konstaterar att utifrån aktuellt kunskapsläge kan cannabisläkemedel övervägas som tredje linjens behandling av långvarig neuropatisk smärta.”
Källa: Läkemedelsverket, dnr. 5.2.1-2023-081534.

Janus (2024)

Generell smärta: ”Kunskapsläget är otillräckligt för att rekommendera ett specifikt cannabispreparat vid ett specifikt smärttillstånd.”
Långvarig smärta: ”Vid långvariga smärttillstånd, som innefattar neuropatisk smärta föreligger några enstaka studier där cannabinoider resulterar i en bättre effekt än placebo.”
Källa

SBU kommentar (2024)

Generell smärta: ”Det går inte att bedöma den övergripande balansen mellan risk och nytta för cannabinoider vid smärta utifrån det presenterade materialet.”
Långvarig smärta: ”SBU instämmer i att en liten smärtstillande medeleffekt vid långvariga smärttillstånd är möjlig.”
Källa

Läkemedelsverket (2021)

Svår epilepsi: Läkemedelsverket godkänner Epidiolex® för att behandla svår epilepsi, såsom Dravets syndrom och Lennox-Gastauts syndrome
Länk

Läkemedelsverket (2017)

Kronisk smärta: Läkemedelsverket godkänner cannabisbaserade läkemedel på licens hos patienter med kronisk smärta
Länk

Läkemedelsverket (2011)

MS-relaterad spasticitet: Läkemedelsverket godkänner Sativex® för att lindra spasticitet hos vuxna med multipel skleros (MS)
Länk